Min lediga lördag har spenderats till störst del på en fotbollsarena i Södertälje. Min lillebror spelade mot Syrianska och eftersom jag bara är ledig var tredje helg försöker jag passa på att titta på fotboll när jag kan, eftersom jag tycker om att se mina lillebröder spela. Imorgon ska jag bara städa hela dagen, plugga lite och sen iväg mot kvällen igen och titta på nästa lillebror som spelar fotboll - det låter väl roligt? 

Nästa vecka blir det plugg för hela slanten, plus jobb. Nästa vecka är även sista veckan jag jobbar i "min" klass innan jag ska ut på praktik i 5 veckor. Även om jag garanterat kommer lära mig mycket lärorika saker under min praktik så kommer jag såklart sakna att vara i den klassen jag har varit i ca 3 dagar i veckan sedan i september. Känns lite som att jag sviker klassen och fröknarna när jag ska vara borta så långe, även om jag vet att dom ville ha mig i klassen, även om de visste om att detta skulle inträffa - vilket samtidigt gör mig lite glad
När jag sen kommer tillbaka till klassen vecka 21, är det bara två veckor kvar tills dom slutar skolan och det är dags för sommarlov.. så tråkigt! Känns dock sjukt att tänka att det isåfall inte alls är lång tid kvar tills t.ex. simskolan börjar?? Snart är det liksom redan juni?! 
 
Nej nu ska jag väl gå och lägga mig i sängen och sova, låter som en bra plan! Hejdå och hoppas ni har/har haft en bra helg. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Just nu sitter jag och pluggar (ja, en lördagskväll kl 23.30 på kvällen...), och skriver om olika barnböcker. Vi har kort och gott i uppgift att läsa 10 barnböcker och sedan svara på frågor utifrån böckerna. Just nu har jag skrivit om en bok som handlade om en fågel som lärde sig att flyga, ointressant för er att veta kanske, men jag ska förklara lite varför jag skriver om detta i min blogg. Denna bok handlade alltså om en fågel som lärde sig att flyga tillslut. När fågeln tillslut har lärt sig att flyga kommer detta vara någonting som han kommer veta hur man gör i resten av hans liv, precis som småbarn kommer veta hur man går och pratar i resten av deras liv.

Jag insåg också att barn som lär sig simma även kommer veta hur man gör det i resten av sina liv. Som några av er kanske vet så brukar jag jobba som simskolelärare under somrarna och har gjort de senaste 3 åren. När jag skrev om boken så skulle jag skriva om hur man som vuxen person måste vara positiv och alltid peppa barn när dom ska lära sig någonting, vilket gjorde att jag kom och tänka på en gång då jag som simskolelärare skulle lära en tjej att lära sig simma. Hon var lite rädd av sig och tvekade mycket på sig själv - hon ville alltid hålla i mig när vi tränade i den djupa bassängen och intalade sig själv att hon absolut inte var kapabel till att simma på djupt vatten. Efter många om och med släppte hon taget och simmade - bit för bit. Vet ni vad? Hon var jätteduktig, och jättenöjd. När simskolan var slut kunde hon sedan simma själv, 50 meter i den djupa bassängen. 
 
 

När jag tänkte tillbaka på denna händelse så insåg jag att jag som simskolelärare är med och hjälper och utvecklar så många barn i någonting som de alltid kommer minnas. Jag tycker att det är häftigt att tänka på det faktum att någonting så litet som att lära barn att simma, kommer ha en så pass stor betydelse för hela deras liv. Att någonting jag gör kommer att förändra deras liv. Jag har inte tänkt på det innan, men tänk egentligen hur häftigt det är att någonting man lär sig en gång alltid kommer finnas kvar i minnet? 
Jag tycker att det är så roligt att simma med barnen i slutet av simskoleperioden och inse att man har hjälpt barn att komma från 0 till 100 - att få se hur de hela tiden har utvecklats.
 
Vet inte riktigt vart jag ville komma med detta blogginlägg egentligen, det var mest en tankeställare jag fick. Men jag tror att det egentligen är just denna utvecklingen, som gör mig så glad, som driver mig vidare nu när jag pluggar till lärare. Även om jag vet att jag som liten kanske inte gillade skolan, tyckte jag sällan att det var läraren som var tråkig. Jag minns flera av mina lärare som jag hade under min skolgång, och tänk att det är av de som jag idag har lärt mig många av de saker jag kan idag. Anledningen till att jag utbildar mig till lärare tror jag är just det att jag vill vara med och lära och utveckla ens barns liv - tänkt vad många barns liv man kommer vara med och förändra. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------